Studentveckan
Denna vecka ägde fett. Imorgon tar jag studenten och jag är så sjukt nervös. Har en klump i magen över att vissa människor kommer man knappt träffa igen medan jag samtidigt har en lättnad i min mage över att det äntligen tar slut. Jag hamnade i en sjukt bra klass där vi alla växt med varandra och förändrats så enormt, detta är någonting jag kommer på nu då jag skriver.
Min första skoldag i gymnasiet minns jag som om den vore igår: en osäker magda sitter två veckor innan skolan börjar och funderar på vilka kläder hon ska ha, hon vill inte dömmas, men hon vill inte vara tråkig. Första dagen kliver hon in i skolan med skakiga ben, lite besviken att hon knappt hamnade med folk hon visste vilka de var! Den första vännen hon får på denna dag heter Elvira, vilket är en av hennes närmaste vänner än idag. I ettan vet magda inte om det, men hon har världens sämsta självmående. Hon nöjer sig aldrig med sin hårfärg, hon känner sig alltid ful och kan inte sova på nätterna. Hon får en riktigt nära kompis som endast verkade vilja trycka ner henne och det hjälpte henne inte alls. Hon försöker desperat hitta sin egen image men ingen hittas.
Idag däremot, kan jag stolt säga att jag mår bra med mig själv. Vad spelar det egentligen för roll ifall någon tycker jag är ful?! Vad spelar det för roll ifall jag säger någonting folk inte tycker är kul?! I denna tid bestämmer JAG, inte folket runt omkring mig, jag bestämmer hur jag ska må och vad jag ska säga. Jag har "sagt upp" vänskapen med personen som endast gjorde mig illa och håller mig till mina riktiga vänner. Det är nu när jag slappnar av och känner att jag kan göra vad jag vill som jag kan gå ut i rak rygg och ta för mig.
Jag vet inte vad poängen med detta inlägg var egentligen, ville väl bara uttrycka mig om min personliga utveckling och visa att det blir lättare för er yngre. Kämpa på.